Svettas i bastun är bra för hjärtat

Regelbundna bastubad minskar risken för plötslig hjärtdöd (hjärtstillestånd) och andra dödliga hjärtsjukdomar visar en nyligen publicerad finsk studie.

Studien var designad för att undersöka riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom. Förutom välkända faktorer såsom till exempel rökning, högt blodtryck och höga blodfetter studerades även bastuvanor eftersom tidigare studier har visat positiva effekter på blodcirkulationen och hjärtat vid bastubad.

I den finska studien, (Finnish Kuopio Ischemic Heart Disease Risk Factor Study), studerades 2315 medelålders (42-60 år) män från östra Finland. Vid studiens början svarade patienterna på en enkät angående bastuvanor.
Målsättningen var att undersöka om det fanns samband mellan bastubad och plötslig hjärtdöd och andra dödliga hjärtsjukdomar eller död av andra orsaker. Patienterna delades in i grupper efter hur ofta de badade bastu; 1, 2-3 eller 4-7 gånger per vecka och hur länge; mindre än 11, 11-19 eller mer än 19 minuter.

Männen följdes i drygt 20 år. Resultaten av studien visade att ökat antal bastusessioner och tid spenderad i bastun minskar risken för plötslig hjärtdöd och död i hjärtkärlsjukdom. Även död av andra orsaker minskade med ökat antal bastubad men inte efter längre tid spenderad i bastun.

Hos män som badade bastu 2-3 gånger per vecka var risken för plötslig hjärtdöd 22% lägre och vid 4-7 gånger per vecka 63% lägre jämfört med de som badade en gång per vecka. Även tid spenderad i bastun var värdefull, risken för plötslig hjärtdöd var 52% lägre hos dom som badade mer än 19 jämfört med mindre än 11 minuter.

Risken för död i hjärtkärlsjukdom minskade med 50% i gruppen som badade 4-7 sessioner jämfört med en session per vecka samt 24% vid bastubad mer än 19 minuter jämfört med mindre än 11 minuter. Antal bastubad men inte tid i bastun minskade risken för död av alla orsaker med 40% vid 4-7 sessioner jämfört med ett bastubad per vecka.

Författarna sammanfattar med att bastubad är skyddande mot risken för plötslig hjärtdöd och andra dödliga hjärtkärlsjukdomar hos medelålders män. Forskarna konstaterar att behövs fler studier för att konfirmera resultaten, framförallt hos kvinnor och vid andra typer av bastubad samt för att studera vilka mekanismer som ligger bakom den förbättrade hälsan hos bastubadare.

Bastun kallades förr för den ”fattiges apotek” och användes som sjukstugor då det betraktades som det renaste och varmaste rummet. Flera tidigare studier har visat att bastu är bra för hjärtat, dom viktigaste fynden är lägre blodtryck, bättre pumpförmåga, mindre risk för oregelbunden hjärtrytm och minskade blodfetter. Den här studien är dock den första som visar överlevnadsvinster av mer frekvent bastubadande eller efter längre tid spenderad i bastun. Trots att studien justerar för många andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom kan inte en selektion av ”friskare” individer helt uteslutas bland bastubadare som badar mer frekvent och sitter längre tid i bastun. Det är oklart om det är värmen, avslappningen, den sociala gemenskapen eller livsstilen vid bastubad som gör att bastubadare lever längre.

Oavsett orsak förefaller tid spenderad i bastun som välinvesterad tid.
 
Laukkanen T, Khan H, Zaccardi F et al. Association between sauna bathing and fatal cardiovascular and all-cause mortality event. JAMA Intern Med, 2015 Feb 23 (Epub ahead of print) Hannuksela ML, Ellahham S. Benefits and risks of sauna bathing. Am J Med. 2001;110:118-126.

Hans Hägglund
Medicinsk rådgivare, Svenska Bastuakademien
Verksamhetschef, överläkare och docent
Akademiska sjukhuset